Just nu tar jag en dag i taget, minut för minut. Har stannat upp och andas lite, hade nästan glömt hur man gjorde. Just nu ska jag bara ta det lungt i några dagar, sen får vi se hur jag tar mig fram. Är så otroligt tacksam för min man och min familj som ställer upp så mycket som dom gör.
Ber så mycket om ursäkt att jag inte tar till mig det just nu på rätt sätt men jag vet att ni försöker så gott ni kan! Jag är så tacksam mot er alla!!
Ni får ha tålamod med mig om ni orkar. Jag kommer tillbaka, med ny energi och ny kraft. Jag ger inte upp, jag kommer kämpa. Jag vill komma tillbaka men just nu känns vägen så lång. Jag tar ett steg i taget! Jag lovar att kämpa och inte ge upp.
//kramkram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar